Den som jag läser dagligen är Metro som jag brukar bläddrar fram
och tillbaka när jag sitter på spårvagnen, på ett café. De som jag då och då tittar
på (tittar mest på de bilderna än att läsa) är de skvallra tidskrifterna när
jag måste döda de långa och tråkiga väntetiderna på vårdcentralen eller
sjukhuset.
Efter jag har
träffat Britt Marie ökades min skamliga känsla. Varför? Vid första besöket
var jag redan fascinerad av hennes boksamlingar och de gamla och värdefulla lexikonen
på hyllorna. Jag vill kalla hennes hem som Britt Maries skattkammare som är uppfylld
med kunskap och historia. Sedan tog jag reda på att hon inte bara läser romaner
varje dag, utan också många andra tidskrifter och tidningar dagligen. Hon
uppdaterar sig om kunskap om samhället och världen, oavbruten! Jag var mållös.
Vad gör jag då? Facebookar, twittrar, googlar för det mesta i
dagsläget när jag har lediga stunder. Förut använde jag barnpassning som en
ursäkt, du förstår att en mamma som inte hade tid att läsa. Nu har barnen
flyttat hemifrån och de nya social media på nätet har dominerat min tid
istället. Fy på mig!
Britt Marie har verkligen inspirerat mig väldigt mycket och nu
inser jag att jag MÅSTE skaka loss den skamliga känslan. Att börja läsa novell,
att alltid ha en bok i väskan som jag gjorde i min tonårstid. Jag har börjat läsa
gåvorna som jag fick ifrån henne - SPRÅK. Dessa kommer att bli mina bästisar för ett
tag. J Så börja med en god vana igen – läsa mera böcker istället för
att sitta framför den lysande datorskärmen.
Jag undrade varför Britt Marie hade inte valt att bli en lärarinna
när hon var ung. Hon som är så duktig på sitt modersmål samt engelska och
franska. Hon kunde ha varit en riktig utmärkt pedagog. Jag ska fråga henne vid
mitt nästa besök. J
Tack för ert besök idag. Njut av den försenade våren som är så
vacker! Ha en bra dag!
Blommor som "hanging upside down" på Botaniska Trädgården. |